MSN : [email protected]

Smärtans gåva till den ensamma,
blodets värme som rinner.
Tänker att det gör detsamma,
om hon tillslut försvinner.

Utan någon vid ens sida,
koagulerar blodet tillslut.
Hur mycket ska man lida,
innan datumet gått ut.

Smärtan som river ens inre,
kan tänka mig hur hon slet.
Kommer hon att bli mindre,
det är det ingen som vet.

Kan jag inte få vad jag vill,
är det drömmen som flyr.
Hon gråter och skriker till,
samtidigt som hon gnyr.

Med slag vill jag tvinga ur,
henne alla falska ord.
Det kan bara kallas tur,
om det inte slutar som mord.

Gåvan har blodets smak,
underbar men ändå så rå.
Jag vet att jag står rak,
när jag inte glädjen kan få.

@Jonas Månsson