DEN ENSAMMA FLICKAN
| En ensam flicka satt o grät, utan täcket till sängen sin. Sina känslor i hjärtat hon förlät, sorgen jobbar sig sakta in. Med tårar som rinner för kinden ner, hon faller mot marken utan tröst. hon vill inte gråta tårar nått mer, utan tröstas mot någons trygga bröst. Vart ska hon gå utan trygghet o hopp, letar bland gamla känslors skor. Kastar sin tröja o dricker ur sin kopp, letar efter stället där kärleken bor. Hittar ett övergivet ställe i en mörk vrå, att våndas över ensamhetens börda. Sitter där länge för att försöka förstå, hur hon ska lyckas tvåsamheten vörda. GE INTE UPP. |
Kommentarer
Trackback
